Partners  
   
 
100323
Tjugo månader med Nils Holmdahl

För tjugo månader sedan startade klubben en damsatsning med siktet inställt på Elitserien. Tre tränare startade arbetet. Malin Lake, Tomas Dunder som tränare och Nils Holmdahl kontrakterades som ansvarig för träningsplanering, styrketräning, tester och fysträning i övrigt. Laget var fast i division två och hade en tråkig skadehistorik. Nils Holmdahl beskriver de 20 månaderna från sitt perspektiv.

Nils Holmdahl
Nils Holmdahl manar på under testerna i augusti 2009.
Sedan satsningen började har all träning (utom ren bollträning) bedrivits utifrån den ryska träningsmodell som professor Yuri Verkhoshansky (länk) utarbetat och som används av många elitidrottare i världen. Jag är sedan många år god vän med honom och har lärt mig träningsmetoden i detalj.

Under Svenska Handbollförbundets HandbollConvent (länk) i maj i Borås är jag inbjuden att föreläsa och praktiskt visa hur metoden fungerar. Framgångsfaktorer med metoden är få skador och en noggrant planerad användning av allt hårdare och mer intensiva träningsstimulin. Under detta convention finns det möjligheter att köpa en DVD samt en manual. DVDn innehåller 300 övningar i träningsmetoden och manualen beskriver i detalj hur dessa övningar kan användas, hur många set och reps bör man starta med och hur många reps och set är lämpligt för de längst komna, hur lång skall vilan vara, vilka åldrar kan använda de olika övningarna utan skaderisk mm. Läs mer på min hemsida (länk). Där finns också möjlighet att beställa Prof. Verkhoshanskys senaste bok – Supertraining! DVDn och manualen säljs bara på Handbolls Convention och andra kurstillfällen.

Efter tjugo månaders träning enligt träningsmetoden och tydligen bra handbollsträning kan vi dra en del slutsatser eftersom vi noga har dokumenterat all träning. Alla idrotter har en krav- och en kapacitetsprofil som underlättar en analys av laget och enskilda spelare. Ett par dokument får kort belysa några erfarenheter vi gjort. I figur 1 syns två testtillfällen. Test 1 utfördes i maj 2008 och test två i jan/feb 2010. Åtta stycken tester används i den krav- och kapacitetsprofil som jag utarbetat. Stora förbättringar har skett i samtliga test. Testpaketet ger en kapacitet i fråga om olika former av snabbhet, kondition, ben- och bålstyrka samt hoppstyrka (spänst). De stora förbättringarna förklaras självklart också av den väldigt låga fysiska nivå laget hade när vi började. Resultaten i figuren visar resultaten för de elva spelare som nu är med i truppen och som varit med från starten av satsningen.

Figur 1
Figur 1.

Ett par exempel på spelares utveckling. Figur 2 visar en av lagets målvakter och hennes kapacitetsprofil inför elitseriekvalet efter tjugo månaders detaljupplagd träning. Det syns enkelt att hon har en bra accelerationssnabbhet (test 2) liksom absolut snabbhet (test 3) och snabbhetsuthållighet (test 4). Hoppstyrkan (spänsten, test 1) är fortfarande svag. Bålstyrkan (test 7,8) nu mer än godkänd medan benstyrkan (test 6) liksom konditionen är för dålig. Vi har avsiktligt avvaktat med hård benstyrka tills bålstyrkan liksom skulder- och höftrörlighet och styrka utvecklats tillräckligt. Nu är vi klara för att kunna träna hårt och dessutom tillgodogöra oss den träningen!

Figur 2
Figur 2

Nästa exempel är en av lagets 9m spelare, figur 3. Hon har nått mycket stora förbättringar och i de olika snabbhetstesterna nått en riktigt hög nivå. Hennes kapacitetsprofil visar tydligt att hon behöver kraftigt utveckla sin bål- och benstyrka i första hand.

Figur 3
Figur 3

Sista exemplet, figur 4, är en kantspelare  och bra försvarsspelare. Hennes kapacitetsprofil vid första testtillfället i maj 2008 visade att hon hade naturlig accelerationsförmåga och snabbhet liksom kondition. Bål- och benstyrka samt hoppstyrka var näst intill obefintlig. Den här spelaren har svarat riktigt bra på träningen. Hennes bra kvalitéer har utvecklats till en riktigt god nivå. Hennes spänst är på väg att bli bra och även bålstyrkan har utvecklats en hel del men benstyrkan är fortfarande inte tillräckligt bra. Hon bör till nästa säsong inrikta träningen mer på att utveckla bål- och benstyrka samt elasticiteten i benmuskulaturen (stretch-shortening funktionen) hellre än att satsa hårt på att bli någon hundradel snabbare.

Figur 4
Figur 4

Träningen är individualiserad och blir så mer och mer men perioder av gemensam träning förekommer också  t.ex. då senornas hållfasthet skall stärkas genom massor av repetitioner. Det sker under grundträningsperioden och före den hårdaste styrketräningen och den intensiva plyometriska hoppträningen. Nu är vi äntligen redo att kunna träna riktigt hårt och få bra effekt!

Ambitiösa spelare med en lidelse, en passion för handboll och en het längtan att satsa, tillsammans med engagerade tränarkollegor och övrigt klubbfolk har gett energi som räckt även då det varit tungt och inlärning har tagit lång tid.

Hur det än går i elitseriekvalet  har de två gångna säsongerna varit en stor framgång för oss. Hård satsning, disciplin och användning av träningsmetoder som är vetenskapligt beprövade och framgångsrika har gjort det möjligt.

//NH
 
     
 

www.oskhandboll.com